Jag tror jag börjar leva igen. Jag är inte längre hemlös, har räkningar att betala precis som ni andra. Tänker på varför syrgasmasken sakta dör och kommer fram till att svaret är: Sommar. På Sommaren finns inga problem. Allt går att lösa med solsken, även den rostigaste muttern.
Klappar mig själv på axeln och ger mig själv en komplimang: "Fan L, du är ett geni. Oklanderlig musiksmak har du också".
torsdag 7 juni 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
bob dylan suger
trist det där med tidig utlösning bara, men va fan det e sommar, känns väl helt ok ändå?
jr
Ja du har rätt, det är lättare att andas på sommaren!
Skicka en kommentar