det känns som den är nära. kanske inte den riktiga kanske bara den mentala döden. nu är det såhär. stilla. man kan kalla det tråkigt. kanske lite höstdeprimerad. kanske jävligt deprimerad. kanske uttråkad. kanske olycklig. man ska inte klaga. eller. det är ju precis det jag gör.
4 kommentarer:
jag är glad
att vara lite höstdeppig hör ju till standarden i det här landet. det känns bara sunt på nåt sätt!
så länge man kan skriva är det ingen mental död, eller?
Jo för fan, klaga på. Det har ingen dött av.
Skicka en kommentar