stog just och diskade, min tjej vägrar ju. jag har varit på ett ganska självömkande och tråkigt ställe en stund, det är ju aldrig kul. ni vet när man tycker att hela världen är emot en och den enda som fattar något är en själv.
hur kan alla andra ha så fel?!
min skola ser inte min briljans, de vill bara sätta dit mig med svåra prov och menlösa seminarier.
vad ska jag läsa och hur mycket?!
mina nära och kära kan inte läsa mina tankar. jag visar ju helt uppenbart att jag inte är i balans, se mig vingla.
jag är naken!
mitt i diskandet vände mycket helt om. håkan-bråkan var på. (mycket bra diskmusik, man kan skråla hur mycket som helst, stackars grannar). vem är jag att tycka så synd om mig själv och så lågt om människor jag älskar?
förlåt mig för mina tankar!
jag hoppar på andra i tanken istället för att direkt säga ifrån, till mig själv eller er, när jag tycker att något känns fel. jag älskar er så mycket att jag hatar mig, håkan säger det alltid bäst..eller hur LF?
kom hem nu rå!
jag kommer att halka tillbaka, kanske redan ikväll, allt går i vågor som ni kanske känner igen.
jag kommer att klara tentan imorn, jag tror det på riktigt. hur skulle jag kunna visa att jag lärt mig något utan knepiga prov? tack universitetet.
onani förresten, det är great.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
du e iallafall välkommen att lyssna på håkan och fira av tentan imorgon hos mig, kanske onanera lite också.
va inte rädd för att prata om du känner dig låg, jag kan nog hjälpa dig må ännu sämre.
kram.
jr
man måste kunna visa sig svag för att få stöd från utomstående. det är det som är det svåra.
Skicka en kommentar