söndag 30 september 2007
måndag 24 september 2007
Dramatik och ingen mer syrgasmask.
Hela världen snurrar. Ett tryck, som om jag var under vatten. Jag gör en snabb felsökning men hittar inga vettiga svar. Tar några snabba beslut som för tillfället varken känns bra eller dåliga men som kanske gör skillnad någon gång fram över. Handling. Steg ett: Bort med facebook. Aldrig mer den öppenhet på nätet och framför allt aldrig mer möjligheten att kunna följa andra på ett sådant avstånd där jag inte kan påverka, göra någon skillnad eller få några direkta reaktioner. Steg två: Gallring. Börjar med att ringa upp Mira för att berätta för henne att det inte går längre, vi kan inte vara vänner. Att gå från kärlek till vännskap är fel håll. Jag lever för vännskap men dör för kärlek. Det går bara inte. Samma sak med Joanna. Jag lurarde mig själv alldeles för länge, trodde hon skulle ändra sig bara hon fick tid. Det blev bara värre, vi sågs mindre och mindre och även om jag fortfarande vill att det ska hända fattar jag ju att det aldrig kommer att bli något. Hon tycker såklart "att vi fortfarande kan vara kompisar i alla fall". Tar det som en förolämpning. Det funkar inte så. Det går bara inte. Steg Tre: Lämna syrgasmasken. Jag måste ständigt röra på mig, psyksikt och fysikt. Pressa undan verkligenheten. Kan inte stanna här.
Tack för fina tider.
Love
Tack för fina tider.
Love
söndag 23 september 2007
torsdag 20 september 2007
onsdag 5 september 2007
hata hans
min far lånade ut ett kastspö till hans ekström en gång när dom va unga och snygga. 20 år senare såg pappa spöt i hasses segelbåt. han utbrast: " åh mitt gamla spö, kommer du ihåg när du lånade det hasse?, måste varit minst 20 år sen." hans: " nej det här e mitt gamla fina spö, det har jag alltid haft. Inget mer med det. Hasse vägrade ge tillbaka det och pappa som trots att han va 200% säker på sin sak la sig för båtfridens skull. Sen dess har pappa varje gång han ska fiska ( händer en gång vart 9:ånde år ) bittert berättat den här historien, och för varje gång han gör det vinner han över oss söner lite mer på pappas sida.
once upon a time!
Det var längesen, jag och några kompisar lekte brottning i pojkrummet. Vi hade sådär grabbigt trevligt som bara grabbar kan ha ni vet,. Helt plötsligt utan förvarning hoppar en av kompisarna upp på sängen och drar en roundkick i huvudet på mig, det blixtrar till och jag ser ett skarpt sken framför ögonen. När jag kommer till sans igen och frågar vad fan han sysslar med är kompisen orolig, han tror jag har fått permanenta nackskador och ska få sitta i rullstol resten av livet.
Ända sedan den dagen har kompisen lånat ut skivor, skjortor och jeans till mig för att döva sitt dåliga samvete, jag lämnar aldrig tillbaka dom.
Det kan han ha den ninjasparkande jäveln...
Ända sedan den dagen har kompisen lånat ut skivor, skjortor och jeans till mig för att döva sitt dåliga samvete, jag lämnar aldrig tillbaka dom.
Det kan han ha den ninjasparkande jäveln...
tisdag 4 september 2007
För längesen köpte jag en Ocean Color Scene-skiva, minns inte namnet på den, det var kanske deras andra eller tredje platta, jag älskade den. Det var bara starka låtar på den. En dag lånade jag ut den till en kille som heter Mange, han bodde i hamnen då. I tre år lånade han den, när jag frågade om jag kunde få tillbaka den sa han att jag redan fått den. Men det hade jag inte, det var jag säker på, är fortfarande det. Jag kunde inte göra så mycket åt det, mer än att sno pengar ur hans plånbok en kväll när han åt middag i köket tillsammans med familjen (Björne, Gittan, Thomas och Elin) och jag satt kvar i hans rum och tittade på Z-TV.
Jag saknar fortfarande skivan (som inte går att få tag på längre), särskilt sista låten, Beautiful Thing. Jag vill minnas att det var världens bästa låt ett par veckor.
Jag saknar fortfarande skivan (som inte går att få tag på längre), särskilt sista låten, Beautiful Thing. Jag vill minnas att det var världens bästa låt ett par veckor.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)